Det burmesiska språket

Konsonanterna i det burmesiska alfabetet. Jo, ”a” räknas faktiskt som en konsonant också! Bilden är tagen från All Things Burmese.

De burmesiska siffrorna. Bilden är tagen från All Things Burmese.

Burmesiska (bama sa) är ett yipho-burmanskt språk som talas av omkring 22 miljoner människor, främst i Burma. Burmesiska tillhör de tibeto-burmanska språken, vilka i sin tur är en undergrupp till de sino-tibetanska språken. Ungefär 22 miljoner har burmesiska som sitt modersmål, och det finns också många som talar burmesiska som andraspråk, däribland många minoriteter i Burma. Det är officiellt språk i Burma. Även om det officiellt erkända namnet på språket i landet är myanmar, kallas det fortfarande vanligen burmesiska. Språket använder sig av den burmesiska skriften, som har sitt ursprung i monskriften, vilken i sin tur kan härledas från brahmiskriften. Bokstävernas form är huvudsakligen rund, så kallade sa-loun (runda bokstäver). Burmesiska är ett tonspråk, med fyra huvudsakliga toner.

Skriftsystem

”Burmesiska språket” skrivet med burmesiska tecken

Den burmesiska skriften härstammar från mon-skriften, vilken var dominerande i Nedre Burma. Kännetecknande för den burmesiska skriften är:

  1. Det är en stavelseskrift, där varje konsonanttecken inkorporerar i sin grundform vokalen ‘a’. För att uttrycka andra vokaler, toner eller avsaknad av vokal modifieras konsonanten med diakriter eller tilläggstecken.
  2. De runda formerna på bokstäverna beror på att man under skriftens utvecklande huvudsakligen använde palmblad som skrivmaterial.

Transkription

Det finns inte något officiellt transkriptionssystem för burmesiska. Det har gjorts försök att etablera ett sådant, men inte med någon framgång. Det finns ett burmesiskt ordspråk, yei ga ahman, pyou ga athan, ”stavningen är rätt, [men] uttalet är det tonade”, som tydliggör det faktum att många burmesiska ord har en stavning som i hög grad skiljer sig från uttalet. Ordet för ”Buddha”, till exempel, uttalas pei-ya, men stavas bu-ya. Det är inte heller lätt att återge ljuden i burmesiska med det latinska alfabetet. Det finns ett transkriptionssystem baserat på pali, men detta återger inte konsonantljuden i den moderna burmesiska särskilt bra.

Vokaler

För att kunna se de burmesiska tecknen, måste du först ha den burmesiska fonten Zawgyi installerad. Du kan installera den här: http://unobusa.org/2009/11/12/zawgyi-font-and-firefox-browser/ (välj det andra alternativet om du bara vill kunna se texten på burmesiska och observera att detta är en version för webbläsaren Firefox)

Fristående

Tecken MLCTS IPA
a. [a̰]
i. [ḭ]
i: [í]
u. [ṵ]
u [ù]
e: [é]
au: [ó]
au. [o̰]

Med vokaldiakriter

Knarrig ton MLCTS IPA Låg ton MLCTS IPA Hög ton MLCTS IPA
a. [a̰] အာ a [à] အား a: [á]
အိ i. [ḭ] အီ i [ì] အီး i: [í]
အု u. [ṵ] အူ u [ù] အူး u: [ú]
အေ့ e. [ḛ] အေ e [è] အေး e: [é]
အဲ့ ai. [ɛ̰] အယ် ai [ɛ̀] အဲ ai: [ɛ́]
အုိ့ ui. [o̰] အုိ ui [ò] အုိး ui: [ó]
အော့ au. [ɔ̰] အော် au [ɔ̀] အော au: [ɔ́]

Konsonanter

Tecken ALA-LC IPA Tecken ALA-LC IPA Tecken ALA-LC IPA Tecken ALA-LC IPA Tecken ALA-LC IPA
က k [k] kh [kʰ] g [g] gh [g] [ŋ]
c [s] ch [sʰ] j [z] jh [z] ñ [ɲ]
[t] ṭh [tʰ] [d] ḍh [d] [n]
t [t] ht [tʰ] d [d] dh [d] n [n]
p [p] hp [pʰ] b [b] bh [b] m [m]
y [j] r [j] l [l] w [w] s [θ]
h [h] [l]

Grammatik

Burmesiska är ett analytiskt språk. Ordföljden i burmesiska är subjekt-objekt-verb. Det enda undantaget till denna regel är verbet ga (att vara), vilket placeras direkt efter subjektet. Pronomina i burmesiska visar genus och åhörarens status. Burmesiskan är monosyllabisk, det vill säga varje ord är en ordstam till vilken en partikel, men inte något annat ord, kan prefigeras (Ko, 1924, p viii). Verb konjugeras ej, så är till exempel verbet ”att äta”, sa, oböjligt.

Källa: Wikipedia

Om du vill lära dig burmesiska, kan du besöka sidan Omniglot.

En kommentar till Det burmesiska språket

  1. Pingback: Uppdatering | Setwe

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>