Burmesiska namn

Det burmesiska sättet att ge namn på skiljer sig oerhört mycket från det västerländska. Dels har man inga för- och efternamn, och man får ofta sitt namn efter den veckodag man är född på (i alla fall om man är buddhist). Alla veckodagar har olika bokstäver, så är man född på en måndag ska namnet ha begynnelsebokstaven K, KH, G eller NG. Barn födda på en tisdag ska ha ett namn som börjar på S, Z eller NY. Är man född på olycksdagen onsdag (som i Burma/Myanmr är uppdelad i två olika dagar), blir det W, L, Y eller R (i synnerhet onsdag efter kl. 12 på dagen anses vara en problematisk tidpunkt att födas på). Torsdagsbarn ska ha namn som börjar på P, PH, B eller M. Fredagsfödda får namn på TH eller H. Barn som är födda på olycksdagen lördag får namn som börjar på T, HT, D eller N och då vet alla vilken otur man har haft vid födelsen när de hör ens namn. Barn som är födda på lyckodagen söndag får namn som börjar på A, E, O eller U.

Jämställt namnsystem

Fördelen med det burmesiska namnsystemet är att det är jämställt ur könssynpunkt. Kvinnor byter inte efternamn när de gifter sig, eftersom hela namnet hänger ihop. Heter man exempelvis Tin Tin Khaing, så är inte Khaing efternamnet, utan en del av en helhet. Visserligen kan man bli kallad för Tin Tin, men det innebär ändå inte att Khaing är ett efternamn. För många som har kommit till Sverige ifrån Burma/Myanmar har det uppstått problem med namnet eftersom man vid många myndigheter måste ha ett för- och ett efternamn. Innan ankomsten till Sverige har det också många gånger blivit så att namnet har blivit omvänt, så många har helt enkelt fått ett helt nytt namn vid ankomsten. Min man hette till exempel Naing Aung innan ankomsten till Sverige, men eftersom namnet blev omvänt fick han istället heta Aung Naing. Han hade i och för sig inget emot detta, eftersom han är född på olycksdagen lördag. Han blev helt enkelt ett söndagsbarn i Sverige!

Exempel på burmesiska namn

Ett burmesiskt namn består oftast av flera olika delar och dessa kan vara könsneutrala. Namnet ”Aung” (att lyckas) kan exempelvis både män och kvinnor ha i sitt namn. ”Hla” (vacker) och ”Cho” (söt) kan också både kvinnor och män ha som en del i sitt namn.

Exempel:

Kyaw Min Yu (pojke född på en måndag)

Sanda Moe (flicka född på en tisdag)

Waing Waing (antingen flicka eller pojke född på onsdag innan kl. 12.00)

Yan Naing (en pojke född på onsdag efter kl. 12.00)

Mi Mi Nge (flicka född på en torsdag)

Than Shwe (antingen en flicka eller en pojke född på en fredag, därför kallas också en viss före detta militär ledare för Daw Than Shwe ibland av motståndarna, vilket betyder tant Than Shwe)

Nanda Hlaing (flicka född på en lördag)

Aye Mya Mya Tun (flicka född på en söndag)

Titlar

I Burma/Myanmar används ofta titlar framför namn. ”Ma” används för yngre kvinnor och ”Daw” för äldre kvinnor. ”Maung” används för yngre pojkar, ”Ko” för något äldre pojkar och män. ”U” är en hederstitel för äldre män och även för yngre om man vill visa respekt. ”U” används också som titel när man tilltalar munkar. Vilken titel man använder beror på vilken ålder och/eller status man själv har. En annan titel är ”Saya” (för män) och ”Sayama” (för kvinnor). Det betyder lärare och kan användas för antingen lärare eller andra som har en respekterad position. Som i de flesta andra samhällen, finns det en statushierarki i Burma/Myanmar.

Titlarna ”Ma”, ”Maung” och ”Ko” kan också användas som smeknamn av kärlekspar. En äldre flickvän kan bli kallad för ”Ma Ma”, en yngre pojkvän för ”Maung” och en äldre pojkvän för ”Ko Ko”. ”Ma” kommer från ordet ”Ama”, vilket betyder äldre syster, ”Maung” betyder lillebror och ”Ko” kommer från ordet ”Ako”, som betyder storebror. Dessa ord kan också användas för att visa en vilja till en nära relation. Man kan till exempel kalla en yngre kvinna för Nyima (lillasyster) om man vill ha en mer informell relation med henne (eller intim). En kvinna som är i ungefär samma ålder som ens egna föräldrar kan kallas för ”Adaw” (moster eller faster), en man i samma ålder för ”U” (farbror eller morbror). En kvinna som är i ungefär samma ålder som ens egna mor- eller farföräldrar kallas ofta för ”Aphwa” (farmor eller mormor) och en man för ”Apho” (morfar eller farfar).

Mer information om burmesiska namn finns här (på engelska).

Att tala om sig själv i tredje person

Personer som kommer från Burma/Myanmar talar eller skriver ofta om sig själva i tredje person, exempelvis: ”Cho Cho ska gå och handla” istället för ”jag ska gå och handla”, även när man talar med vuxna personer (i Sverige använder vi ju ofta tredje person när vi talar med små barn). En yngre person kan säga ”dotter/son ska gå och handla” när hon/han talar med en äldre person, trots att denne inte är ens förälder. Att säga ”jag” kan uppfattas som lite formellt. Det finns olika former av det personliga pronomenet ”jag”. ”Kyanma” säger en flicka/kvinna om sig själv om hon vill vara artig. ”Kyano” säger en pojke/man (det stavas dock lite annorlunda). ”Nga” kan både män och kvinnor använda, men denna form uppfattas som mycket oartig av många. Det personliga pronomenet ”du” fungerar på samma sätt som ”jag”. Ofta säger man namnet eller ”bror”, ”syster”, ”farbror” o.d. istället för ”du”. Om man ändå använder ”du”, finns det olika former av det också. Kvinnor säger ”shin” om de vill vara artiga och män säger ”khamja”. ”Min” kan både kvinnor och män använda, men det uppfattas ofta som mycket oartigt, precis som med den könsneutrala jag-formen ”nga”.

En kommentar till Burmesiska namn

  1. Pingback: Varför talar burmeser om sig själva i tredje person? | Setwe

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *